En Sicilienvecka till ända. Och en ny återstår.

En kommande vecka som får lov att begränsas vid matbordet. Och skärpas upp vid vattenbrynet.

Det serveras på tok för mycket sagolik mat här.

Nej, jag äter på tok för mycket sagolik mat. Så är det. Jag har svårt att begränsa mig. Jag tar för mycket och äter upp alltsammans, trots att jag egentligen är mätt.

Men, det är inga som helst svårigheter att äta LCHF. Det som kallas smör ser ut och smakar som margarin tyvärr, men olivoljan är ljuvlig. Liksom osten. Och baconet, äggröran, mortadellan, och salamin till frukost.

Semestervistelsen innebär sk All Inclusive. Perfekt när man äter lite annorlunda än den stora massan. Jag väljer själv och väljer de fetaste bitarna. Liksom jag undviker det som ser kolhydratrikt ut. Så håller jag tillgodo av alla goda parmesangratinerade grönsaker som ingår i mitt tänk. Och jag ansluter mig för övrigt även till pastabuffén, bara för att snyta ännu mer parmesan - och möts med leenden.

Har fått ett par alldeles speciella favoriter. Dels osten Caciotta.  En liten rund ost som är tät i sin struktur och  har en svagt rökig arom. Fast när jag googlar får jag veta att den smakar svagt av tryffel. Och dels en mjuk och underbar auberginanrättning som tilltugg till det hastigt grillade: både lammet, nöten, fläsket, kalkonen, kycklingen och fisken. Som jag likt italienarna droppar rikligt av lime eller citronsaft och olivolja på, innan det får gifta sig i min "hungriga" mun.