Utmaning
Har hakat på utmaningen här, att gå ner fyra kilo, alternativt fyra centimeter på 28dagar.
Februariutmaning alltså.
Antar att man får fritt att klara båda om man vill och kan.
Själv är jag rätt dålig på att använda måttbandet.
Kläderna berättar istället.
Likaså har jag varit dålig på att trampa på den motionscykel jag tjatade mig till i julklapp. Det var görskoj de första dagarna, men sen har den liksom glömts bort.
Typiskt eller typiskt...
Ska jag få fart på förbränningen måste jag fetta till mina grå vardagar.
Och så måste jag motionera.
För enkelhetens skull startar jag imorgon måndag. Det är ett sant invant betende.
Februariutmaning alltså.
Antar att man får fritt att klara båda om man vill och kan.
Själv är jag rätt dålig på att använda måttbandet.
Kläderna berättar istället.
Likaså har jag varit dålig på att trampa på den motionscykel jag tjatade mig till i julklapp. Det var görskoj de första dagarna, men sen har den liksom glömts bort.
Typiskt eller typiskt...
Ska jag få fart på förbränningen måste jag fetta till mina grå vardagar.
Och så måste jag motionera.
För enkelhetens skull startar jag imorgon måndag. Det är ett sant invant betende.
Chilikassler
Vispa 3dl grädde riktigt hårt. Blanda ner 1tsk curry, ett par matskedar tomatpure eller alternativ osötad tomatsås. Pudra i lite chilipulver och toppa gärna med chilipasta. Rör samman grädden med kryddorna.
Strö i botten på en form finhackad vitlök samt några strimlor purjo eller paprika för den som vill.
Därpå placeras kassler i skivor.
Smeta ut grädden över kasslerskivorna och strö en näve smakrik riven ost på.
Gratinera tills anrättningen bubblar och osten börjar ta färg i 225grader, cirka 20minuter.
Servera med fullkornsris till icke-LCHF:are.
Själv äter jag in blanco.
Själv äter jag in blanco.
Tält
En arbetskamrat testade sin högteknologiska leksak på jobbet igår.
En slags diktafon direktkopplad till laptopen.
Och han babblade på om allt o inget medan datorn skrev vad han sa.
Så passerade jag personen med sin leksak. Och det dikterades:
- Här kommer en "airam" och går förbi.
Varpå datorn skrev: Här kommer det ett tält och går förbi.
?
Kan den verkligen vara SÅ högteknologisk, att den sett att min förut så fina ullkappa snarare numera ser ut som ett fyrmanstält på mig !?
En slags diktafon direktkopplad till laptopen.
Och han babblade på om allt o inget medan datorn skrev vad han sa.
Så passerade jag personen med sin leksak. Och det dikterades:
- Här kommer en "airam" och går förbi.
Varpå datorn skrev: Här kommer det ett tält och går förbi.
?
Kan den verkligen vara SÅ högteknologisk, att den sett att min förut så fina ullkappa snarare numera ser ut som ett fyrmanstält på mig !?
Nejtack
Mina lånegossebarn (som avlagt sockerfritt årslöfte) har varit utsatta kan man säga. Men klarat det!
Min avsikt att erbjuda; för deras ålder, en stor peng mot att de avstår godisträsket är inte bara för att avgifta dem och förhoppningsvis få den lille tjocke att minska i omfång. Det är lika mycket för att få dem att upptäcka ansvarskänsla, stolthet och att själva kunna sätta gränser.
Den gångna helgen skulle de befinna sig borta hela dagen. De vuxna preparerades med alternativa förslag till fikabröd och saft och peppades att förstå för barnens skull. Inte så sällan vill ju vuxna nå barns hjärtan just genom sött.
Och kanske är det precis vad Leklandet försöker med.
För det var vad mina gossebarn fick uppleva då de bjöds på en helskojig utflykt dit. När det var dags att "logga ut" visade det sig att man bjöd alla kottar på varsin klubba. Som om upplevelsen i sig inte räckte?
Nåväl, när de berättade för mig så var det inte alla aktiviteter på Leklandet i sig som hölls fram. Utan precis bara att:
- Vi tackade nej till klubborna! Och det gick hur bra som helst, förstår du !
Vilken underbar seger och stolthet jag fick läsa i deras ljusblå.
Och mina egna tårades...
Av samma anledning.
Min avsikt att erbjuda; för deras ålder, en stor peng mot att de avstår godisträsket är inte bara för att avgifta dem och förhoppningsvis få den lille tjocke att minska i omfång. Det är lika mycket för att få dem att upptäcka ansvarskänsla, stolthet och att själva kunna sätta gränser.
Den gångna helgen skulle de befinna sig borta hela dagen. De vuxna preparerades med alternativa förslag till fikabröd och saft och peppades att förstå för barnens skull. Inte så sällan vill ju vuxna nå barns hjärtan just genom sött.
Och kanske är det precis vad Leklandet försöker med.
För det var vad mina gossebarn fick uppleva då de bjöds på en helskojig utflykt dit. När det var dags att "logga ut" visade det sig att man bjöd alla kottar på varsin klubba. Som om upplevelsen i sig inte räckte?
Nåväl, när de berättade för mig så var det inte alla aktiviteter på Leklandet i sig som hölls fram. Utan precis bara att:
- Vi tackade nej till klubborna! Och det gick hur bra som helst, förstår du !
Vilken underbar seger och stolthet jag fick läsa i deras ljusblå.
Och mina egna tårades...
Av samma anledning.
Kalkonmiddag
Billigare och enklare får man leta efter. Min fågel kostade 29:90/kg på Willys och lät sig tillagas utan nämnvärd tillsyn i ugnen tillsammans med lite löksorter och några morötter som fick rostas den sista halvtimman. Av den ihopkokta skyn blev det med en trea vispgrädde den ljuvligaste sås.
För enkelhetens skull skar jag isär bröstbenet och fläkte ut fågeln på ett galler. Detta för att slippa krångla med folieinklädda delar som skulle fara illa av mer värme än andra delar. Hela stycket kött penslades innan med en blandning av olja, citronsaft, hoisinsås samt salt & peppar före skjutsen i ugnen. Den tillagades i 150gr med ungefär en timma per kilo för att värmas på för färgens skull till 175-200gr den sista kvarten - då oxå de timjankryddade rotfrukterna fick hänga med.
Familjen jublade.
Och käkade kokt potatis samt gelé därtill.
Själv spetsade jag min tallrik med aioli.
För enkelhetens skull skar jag isär bröstbenet och fläkte ut fågeln på ett galler. Detta för att slippa krångla med folieinklädda delar som skulle fara illa av mer värme än andra delar. Hela stycket kött penslades innan med en blandning av olja, citronsaft, hoisinsås samt salt & peppar före skjutsen i ugnen. Den tillagades i 150gr med ungefär en timma per kilo för att värmas på för färgens skull till 175-200gr den sista kvarten - då oxå de timjankryddade rotfrukterna fick hänga med.
Familjen jublade.
Och käkade kokt potatis samt gelé därtill.
Själv spetsade jag min tallrik med aioli.
Mindre lillebror
Bröderna jag tidigare berättat om och som jag har förmånen att agera extramamma åt fick en utmaning i höstas. De skulle tänka på om det var värt att avstå från godis ett helt år och därmed tjäna ett tusen kronor var. I avtalet ingick allt som kan kallas godis - dvs både gottis, läsk, snacks, fikabröd och saft. På deras och övriga familjens födelsedagar är det fritt och i händelse av annan bjudning ska de först konferera med mig.
Själv hade jag nästan glömt det hela när nyåret infann sig.
Det var alltså de själva som tog upp det och frågade om jag fortfarande var beredd.
Sagt och gjort. Vi skrev ett avtal och tragglade igenom punkterna gång efter annan.
Och kom överens om att sockerfritt tuggummi är okej om man så att säga inte kan stå ut med sitt sockersug.
Tuggummin inköptes. Av både barnen och deras pappa.
Igår, nästan tre veckor efter beslutet är de helt avgiftade.
Och har, hör och häpna knappt använt tuggummi alls.
Vi umgicks hela kvällen igår.
Jag har aldrig trivts så ostört i deras närvaro som då.
Gladare och tryggare barn får man plötsligt leta efter.
Och inte nog med det.
Både pappan och knubbige lillebror har tappat vikt!
Trots grädde & creme fraiche i mängd, som pappan sa....
Flambera mera
Att tutta eld på maten är egentligen inte alls svårt. Men kanske en smula nervpirrande.
Ser man bara till att omge sig med kökshjälp och att inte hållas precis under fläkten är det inga problem. Ett lock som täcker den panna man använder sig av, skall finnas inom behörigt avstånd och båda ansvariga bör vara på det klara med vart locket befinner sig (utifall att, liksom). I mitt hem får kökshjälpen sätta fyr medan jag håller pannan i stadiga händer.
Stek det kött du sen vill göra eldsvåda ihop med. Nötkött passar mycket bra, men gris, kyckling eller annat funkar oxå. Är det flera portioner och det har stekts kött i omgångar läggs köttet tillbaka och pannan hålls varm. Slå på en skvätt (1dl) sprit. Konjak smakar finemang, men all slags sprit brinner och i brist på konjak kan man använda whisky. Låt whiskyn bli varm några sekunder. Ta pannan från spisen och sätt fyr. Vicka lite på pannan så all sprit brinner ut och när det slocknar tas köttet upp och pannan får koka ur med grädde plus eventuella kryddor.
Min egen
(Klicka för större bild)pepparstek av nöt kryddades senast med allsköns pepparkorn som först krossades lätt i mortel. Både vit, svart, grön och röd. Det stektes i smör på ganska god värme. Så satte vi fyr och när spriten brunnit ut togs köttet upp och mycket lite och mycket finhackad charlottenlök (det duger med vilken löksort som helst) fick tillsammans med resterna av pepparn sno runt i pannan nån minut. Vi snackar cirka 1msk av varje (lök och peppar) till fyra pers. Så slog jag på en trea grädde och såsen fick puttra tills den blev tilltalande simmig. Det går naturligtvis att spetsa såsen med en skvätt sprit för den som önskar mera smak.
Räkfrossa
Klicka för större bildOkej, den här bilden hör kanske ihop med nåt slags festligare tillfälle, men inte så sällan joxas liknande fram i mina köksregioner. Färska räkor i den mängd man mäktar med. Blandas med avokadotärningar motsvarande en halva per person och några få strimlor purjo som smakförstärkare.
Av lika delar (1½ msk vardera per person) majonäs och creme fraiche som hottas upp med några korn chilipulver, salt & vitpeppar för att slutligen färgas lite rosa med hjälp av pyttelite tomatpuré - får man såsen.
Smaklig spis!
