Neptunigratäng
Under uppväxten utsattes vi barn ganska ofta för modenyck som modern skapade i köket. Jag minns tex de första varma mackorna, den första tonfisksalladen och kassler hawaii mycket väl.Precis som jag minns Neptunigratäng.
Ett modenyck som försvann. Tills det dök upp i en veckoblaska i min fullvuxna ålder. Klippet är från min receptbok.
Nåt mer underbart får man leta efter. Därför att gratängen bjuder alldeles sagolika smaker.
Champinjonkräm inhandlas hos välsorterade matuvaruaffärer och brukar stå på svamphyllan. Kolhydratmängden vet jag inte, men innehållet lär ska vara endast passerade smörkokta champinjoner.
Jag valde att inhandla den dagens billigaste fisk i min affär. Naturligtvis går det lika bra utan spättafiléer. Jag valde Alaska pollock plus laxfile.
Ingredienser: Skinn och benfri fisk - gärna blandad variant.
1 burk champinjonkräm
1 burk svart kaviar
Dill, citron, vitpeppar
Vispgrädde
Lägg fisken i botten på en form. Salta endast om Du är addicted på salt (sältan från romen räcker). Pressa över lite citronsaft. Peppra. Stryk ut champinjonkrämen på fisken. Dilla och klicka över kaviaren. Vispa grädden hårt.
Tänk på att klicka ut grädden sked för sked utan att kaviaren kladdar till det hela. Stryk försiktigt
med en lilleman eller en palett för bästa resultat. Kaviaren ska bara smyga upp på ytan under gratineringen.
Grädda i 225gr i cirka 20 minuter. Täck ev med folie eller annat skydd på slutet.
Neptunigratängen serveras gärna med pressad potatis eller ris till kolhydratsfolket.
Vi andra tar istället lite Neptuni till.
Ostklädda Nötfärsbiffar med jalapeno
Enkelt igen. Ren nötfärs on the rocks skulle man kunna säga. En favvo i det Airamska hemmet. Särskilt när de som nu kränker sin färs för 29:90 kilot i butikerna
Stjälp upp paketen uppochner på skärbrädan och skär ett kryss rätt i genom.
Forma bitarna försiktigt. Platta till lite åt alla håll och om det känns viktigt; kryssa lite hit och dit på ytan.
Så steks de i smör på lagom värme. Salta & peppra på både sidorna.
Under tiden kan det tex röras ihop en Tzatziki. Och rivas ost.
Och plocka fram Jalapenosarna...
Oftast äts mina biffar som de är. Med ett (eller flera) kryddsmör, någon kall röra och lite krisp. Men dessa fick trivas med starka frukter och gratineras under fet ost. Det blev mumma.
En matlagningsintresserad kolhydratiker äter ovanstående med förslagsvis en rösti. Eller kanske klyftpotatis.
Vi andra tar ett extrasmör.
Sparris & Skaldjur
En tjock stuvning fylld med räkor och kräftstjärtar som samsades med dill under ett gratinerat täcke av fet Cheddarost blev förutom mastigt och mättande riktigt mumsigt. Kanske särskilt med tanke på tillbehöret.
Smörslungad färsk grön sparris. Som endast utsattes för någon nypa flingsalt.
LCHF-mat är livet!
Sambalchoron
Jag har tidigare skrivit om varianten Choron till Bearnaisesås här.
Men igår blev den ännu bättre. Då tillsattes, till en sås på fyra gulor + 2hg smör en knapp tesked Sambal Oelek. Börja krydda med en halv tsk för säkerhets skull. I övrigt kryddas såsen som vanligt.
Wow, blev resultatet.
Såsen serveras med fördel till rött grillat kött. Men den som älskar drag under galoscherna kanske gillar den även till lite mildare varmrätt.
Thaikyckling med strössel
I pappersvarianten av Aftonbladet presenterade Jon Hansson igår ett suveränt recept på Kokoskyckling.
Med det som bas men mina egna mått blev anrättningen en succé. Jag väljer hellre att kalla det som kokades i mina grytor för thai.
Ingredienser till grytan:
Kycklingfilé i skivor
Smör
Kokosmjölk
Grädde
Jordnötssmör
Sambal Oelek
Ostronsås
Salt
Lime
Ingredienser strösseltillbehör:
Smör
Kokosflingor
Vitlök
Jordnötter
Röd lök
Purjolök
Fräs köttet i smör i omgångar och smaksätt med en rågad tsk Sambal Oelek, 4tsk jordnötssmör, saften av 1st lime samt 1 msk ostronsås. Sänk värmen och tillsätt en burk kokosmjölk och 1dl vispgrädde. Puttra i ca 10minuter tills såsen blir simmig. Ev kan man fiska upp köttet och låta såsen koka ihop för sig.
Tillbehöret - kokosströsslet brynes i smör under omrörning tills det antar en aning färg. Tillsätt finskuren purjo när det hela är färdigt.
Servera grytan med ris till kolhydratsfolket, såklart. Vi andra äter in blanco.
Njut !
Uppdatering: Har ätit nu resterna, men utan strössel och med tzatzikisås (utan gurka) till istället. Hjälp vad gott det var! Ofta utvecklas ju smakerna till dagen efter - detta kan alltså med fördel lagas dagen innan för att bara värmas inför servering. Eller helt enkelt för att ätas flera dagar i rad ;-)
Vitlökskyckling med varm tomatsallad & auberginröra
Det är inte det minsta pga varulvsparanoia det blev en orgie av vitlök här ikväll. Visserligen är jag en fegis vad gäller skräck, men - vitlök är ju bara så himla gott! Särskilt när den processats i värme. Både årets och fjolårets. Och jag använde som vanligt solovarianten. Fem stycken noga räknat. Plus ett tiotal klyftor av årets skörd.
Ingredienser:En hel kyckling, men kycklingdelar går ju precis lika bra.
Så mycket vitlök man vill och ju mer desto bättre
Saft och skal av färsk citron
Aubergin
Färska tomater
Fetaost
Kalamataoliver eller annan favvosort
Smör, creme fraiche, grädde, olivolja
Salt, vitpeppar, rosmarin, oregano
Sätt ugnen på 125grader och börja med att finhacka vitlöken. Riv fina strimlor från en vältvättad citron. Låt löken och skalen svettas tillsammans med salt, peppar och rosmarin i smält smör. Häll röran inuti och utanpå kycklingen. Ställ in formen i ugnen.
Klyfta tomater i fyra delar. Lägg dem med skalsidan nedåt i en form. Strö över finskivad vitlök. Droppa över lite olja och krydda med salt och oregano. Ställ in formen bredvid kycklingformen i ugnen. Låt allt steka långsamt i tre timmar.
Ös kycklingen. Ju oftare desto mer saftig anrättning, men det finns annat att göra oxå....
Auberginröra: Stek tunna skivor av aubergin i smör. Vänd om och om igen och slå ev på en gräddskvätt som får koka in på slutet. Pressa över färsk vitlök. Låt kallna. Ladda mixern/matberedaren när frukten är väl kyld och tillsätt fetaost och creme fraiche. Kör på maxhastighet tills röran antagit tilltalande konsistens. Tillsätt ev salt o peppar.
Medan kycklingen får vila ett slag på skärbrädan låter man skyn reducera tills det mesta av vätskan kokat bort. Kvar blir fett, vitlök och alla aromer. En underbart simmig och smakrik sky. Vill den skära sig kan man tillsätta någon matsked iskallt vatten och vispa frenetiskt.
Tillför fetaost och oliver till tomatformen. Droppa på olivolja. Salta och dofta över lite mer oregano på toppen.
Skär upp köttet och fördela tillsammans med den varma tomatsalladen och röran på tallrikar. Droppa över en aning god olivolja. Servera brödfolket ett mustigt stycke bröd att doppa i skyn och fiska upp auberginröran med.
Vitlök som tillagats i värme vare sig smakar eller doftar så som man tänker sig vitlök. Skräms alltså inte av mängden - du kommer bli pussad på ändå ;-)
Mexigryta
Inspirerad av recept i senaste (?) Icakuriren blev resultatet förra söndagen som följer. Jag har själv svårt att följa recept, men blir oerhört triggad av texter och bilder och skapar sedan mina egna varianter. Det är kanske därför jag heller inte är så noga med mått här i min blogg. Den här mexigrytan passar mig perfekt. Ett riktigt långkok som i stort sett sköter sig självt och tillåter att man gör annat under tiden. Efter knappt tre timmar kunde vi sätta oss till bords. Och njuta.
Ingredienser
Ett riktigt stycke nötkött - förslagsvis högrev (med allt fett kvar såklart)
Större bitar av lök i mängd
Klyftorna av en hel vitlök
Stark korv av något sockerfattigt slag
Valfri paprika i bitar
Tomatpuré
Krossade tomater
Rikligt av vardera chilipulver, paprikapulver, timjan, kummin, svartpeppar, lagerblad
Rött vin
Tillsätt tomatpuré och kryddor - och låt det fräsa med en stund under omrörning.
Slå över tomatkross och vin så det precis täcker. Salta.
På med lock och låt puttra på svag värme i bestämda 2½ timmar.
Rör under tiden creme fraiche så den tunnar sig en aning. Tillsätt ev en skvätt grädde och pressa i duktigt mycket av färsk (årets skörd) vitlök. Salta & peppra. Låt dra i kyl.
Ta av locket på grytan. Höj värmen ett snäpp. Koka/reducera så att grytan blir stadig utan rinnig sås. Rör ytterst försiktigt eftersom köttet är såpass välkokt. Det ska liksom lätt falla isär. Smaka av om det behövs mer kryddor.
Servera med den heta grytan med den kalla vitlökssåsen och gärna lite krispig sallad.
Kanske även mango chutney och nachos till de andra matgästerna.
Njut !
Pantad
Kanske är det pga en nyupptäckt B-vitaminbrist min gamla mor uppträder alltmer dement. Och det är inte det minsta synd om mig för det. Men - efter en heldag i hennes sällskap blir man pantad. Min tacksamhet för LCHF vet inga gränser. Hade jag varit mitt gamla jag med ständiga variationer av abstinens, sockerkickande och tillstånden däremellan hade åtminstone inte hon varit så nöjd med den gångna dagen.
Sedan i januari har jag haft ganska bra kontroll och därmed ganska duktig påverkan på hennes kosthållning. Hon har informerats såväl verbalt som skriftligt. Dagligen. Kostprogram har satts upp, matsedlar har planerats och allsköns feta animalier har köpts in. Och hon har förstått. Men, så fort jag vänt mig om har hon återgått till sitt fettskrämda och samtidigt så rackarns sockerglada tillstånd. Med värk, paltkoma, sirapshjärna, magkatarr och evigt trasslande tarm som följd.
Nåväl, jag accepterar det. Men håller fast vid mitt eget leverne. Och informerade per tfn strax innan jag skulle anlända idag, att vi kunde käka brunch tillsammans innan shoppingrundan.
- Ägg & Bacon mamma. Inget annat vet du - för jag äter ju inga kolhydrater.
Foto: Airam
- Va? Men potatis som är så nyttigt kan Du väl äta?
Glupsk
Jag kan bara svara för mig.
Uppvuxen i en familj med fyra normalviktiga syskon och dito moder. Som det var på sextio/sjuttiotalet fanns varken godis eller läsk som vardagsinslag. Vi serverades husmanskost. Det som skilde mig från de övriga - förutom övervikten - är att jag har 50% andra gener. Överviktiga gener. Fadern har dock aldrig stått för min mathållning.
Under hela min uppväxt har jag varit ytterst fysiskt aktiv. Som barn och ungdom spelade jag basket med all träning som det innebar förutom att jag tävlingssimmade. Hästar och ridning var ett stående inslag under hela tonårsperioden. Vi blev aldrig skjutsade utan fick cykla och gå dit vi skulle. Lek skedde för det mesta utomhus. Kamrater letade man inte upp via telefonen.
I skrivande stund innehar jag inget gymkort, men det har varit en stående inslag hela vuxenlivet. Dagligen framför jag min kropp på hederlig trampcykel. Jag beskylls stundom för att vara hypoman...
Lat?
Inte en chans!
Lögnare?
No way!
Glupsk?
Yes!
Antar att jag var addicted redan som nyfödd. Min insulinrestistens måste följt med råmjölken. Jag tilldelades inte mer mat än övriga runt matbordet, men min kropp packade konsekvent om kolhydratsenergin som om jag skulle gå i ide redan nästa vecka. Om och om igen.
Och så torskade jag naturligtvis när de egna valen blev möjliga.
Mitt livs första veckopeng glömmer vi aldrig. Varken hon eller jag.
Inte summan, men vad jag köpte.
Och framförallt vad som hände.
Förtio stycken Riff tuggummi räckte slanten till.
Med salmiak.
Och jag stoppade naturligtvis in allihop samtidigt.
Medan vi åt middag placerades tuggummibussen på diskbänken och döm om min förvåning när morsan klippt av en ansenlig klump och bara sparat en snutt.
Som jag grät.... det var som att ta flaskan från vilken alkis (mellan fylla o bakfylla) som helst.
Så blivande dietister - anta gärna att jag är en glupsk, men tro aldrig, aldrig att jag är en lat lögnare. Ta däremot gärna reda på VARFÖR jag är mer glupsk än andra.
Alternativ Moussaka
Av pinfärsk blåsvart Aubergin, snuttar av rökt skinka, Chorizo, lök, vitlök, dijonsenap och så naturligtvis smör, grädde & creme fraiche blev det en alternativ Moussaka.
Allra först stektes auberginen i smör i het panna. Skivorna radades i ugnsfast form. Lök och vitlök svettades mjuk, långsamt i smör. Därpå höjdes värmen och skinkan samt korven fick en aning färg. Ett par msk dijonsenap gjorde det hela kalasgott förutom att senap ju har en redande egenskap. Avslutningsvis fick grädde och creme fraiche i lagom mängd få ihop grytan till en stadig stuvning.
Men anledning att jag använde både chorizo och extrakryddad skinka behövdes inga fler kryddor. Man bör också tänka på att ost saltar det hela.
Stuvningen fick landa på auberginskivorna. Rikligt med ost ströddes på toppen och gratängen gräddades tills osten smält och antagit behaglig färg.
Gudomligt var namnet....
Räksoppa á la LCHF
Har man bara bra råvaror är matlagning egentligen ingen större konst.
Min bästa råvara idag, kommer sig egentligen ur skräp. Räkskalen från häromdagen blev nämligen den ljuvligaste fond. Kanske tack vara eländigt stugsittarväder. Trots att jag verkligen älskar att göra saker och ting på riktigt tror jag mig inte om att ha tid med grunderna. Nonsens såklart. Räskal kokar sig själva om jag bara rattar in spisen på lämplig temp.
Nåväl, idag har här ätits en Räksoppa som fick katterna att gråta krokodiltårar. Och det vill inte säga lite det.
Självklart kan man hoppa över såväl vitt vin som räkost på tub.
Jag gillar brytningen av vinet och skvätten var försumbar. Osten ger en simmig konsitens som jag gillar. Som vanligt anger jag inga exakta mått, men kan naturligtvis erbjudas vid förfrågan. Jag höftar alltid själv, men har en syster som slaviskt följer recept med alla sorters skopor och mått.
Hur det gick till kan man se här. För bildspel och text använder man lämpliga knappar.
LCHF Smörgåstårta
Med äggstanning som låtsasbröd till bottnarna.
Den eventuella smakavvikelsen från brödtårta försvinner i mängden smaker.
Jag är nöjd!
Såhär gick det till (klicka på bildspel)
Eurovisionsfestivalmat
Strax dax att bänka sig.
För att njuta.
Av maten...
Beroende på slutresultatet,
redovisas kanske recept imorrn.
På LCHF-smörgåstårta.
Håller tummarna.
För The Ark.
Oxå.
Utmanade
Gossenbarnen jag tidigare berättat om är liksom lånade. Och de lånar mig. Som stödmamma. Eller låtsasmamma som den store säger. Jag är alltså kontrakterad som stödfamilj och har haft dem sen de var pytte. De är lika viktiga för mig som jag är för dem.
Och det är kanske därför jag ser svart ibland.
När nån inte vill fatta deras bästa.
De har fått ett erbjudande av mig. Att erhålla ett tusen kronor var om de genomför ett godisfritt år.
Det är dock inget förbud.
Ändå ringde den store idag därför att någon ville bjuda dem på utflykt upp i Svampen för att käka glass.
Men för helvete!
Hur kan vuxna människor vara så ambitiöst korkade?
Svampen - om man nu måste utflykta precis dit - har både fik och restaurang. Där finns det massor att äta som inte ryms inom godisgenren.
I fem månader och tolv dagar har det gått utmärkt bra. Det har varit födelsedagskalas under tiden och trots att dessa dagar är fria gick det inte ner mer än smakprov av det söta. Antagligen för att de upplevde samma bakrus jag själv gör vid avstamp.
Fem månader och tolv dagar utan snask, läsk, glass, saft, fikabröd och alla snacks utom nötter - en världens prestation för barn - och ändå är en vuxen tvungen att utmana dem!
Det är nästan värt 1100 att gossebarnet bestämde att tacka nej på eget initiativ när jag frågade vad han själv tyckte.
Lövbiffsgryta med Gorgonzola
Festligt, lättlagat, fett och gott blev det denna fredagsmiddag.
Ingredienser: Lövbiff i strimlor
Lök i valfri mängd
Vitlöksklyftor från minst en hel vitlök
Färska champinjoner i stycken
Gorgonzola efter tycke o smak
Nykrossad vitpeppar
Smör, vispgrädde & creme fraiche
Skala vitlöksklyftorna. Beta isär svampen i skivor eller bitar. Strimla löken.
(klicka för större bilder)Själv hade jag premiär med Banancharlottenlök idag. En lätthanterlig och ganska skojig sak. God oxå!
Stek ovanstående i smör. Strimla under tiden biffen i centimeterbreda remsor.
Ta upp svamp&lökblandningen. Stek/bryn köttet i omgångar. För stora mängder kött i grytan sänker värmen i grytan så att resultatet annars istället blir en gråaktig koksörja.
Mortla/krossa pepparn
Blanda svamp/lök/kött, 
sänk värmen och tillsätt grädde + creme fraiche.Riv i en liten snutt gorgonzolaost (bild saknas) och krydda med salt eller kanske någon kryddig soyasås. Puttra till simmig konsitens.
Garnera och servera med ris, pressad potatis eller potatisklyftor till kolhydratsfolket. Vi andra käkar á naturell eller som jag med lite krisp.
Smaklig spis !
CalCounterreklam
Erkänner utan omsvep att jag inte alls använder den så mycket som jag har gjort, men i början av min LCHF-resa var den oersättlig för att hålla koll på kolhydraterna. Det var faktiskt delvis den som fick mig att sluta tugga tuggummi i ett.
CalCounter - gratis registrering.
Fettnjutare
De får käka godis och annat sött på sina födelsedagar enl överenskommelse, men idag var ju egentligen ingen sån dag. Ändå brottades jag (som "lurat" barnen till ett sockerfritt år) med alla "om". Om jag skulle försöka att sno ihop nåt sött á la LCHF? Eller rent av köpa lite glass kanske? Grädde och bär är liksom inte deras grej. Och snaskar vi framför teven om kvällen är det med blandade nötter eller grönsaker i stavar som dippas fett och kryddigt: så det vore ju inte så spännande. De har varit utan godis i fem månader nu. Jag hyser den starkaste respekt, och fick ändå för mig att "ungkraken" kanske behövde firas med socker.
Dumheter. Jag tog mig samman till slut och det serverades Entrecôte med hemslagen bearnaise, rödvinssky och naturligtvis pommes till barnen. Och de tyckte det var ett alldeles fantastisk födelsedagsfirande. Tioåringen avslutade middagen med:
- Jag tar gärna lite mer sås. Den var så fet och god.
Piccata á la LCHF
Något av det allra godaste på tallriken jag vet är Piccata Milanaise. Här kommer ett modifierat recept. Det går självklart att försöka sig på orginalet fast utan vetemjöl som panering och bindemedel, men jag lovar att resultatet inte motsvarar energin det går åt att försöka få paneringen att fastna (bildbevis visas icke). Smaken är ju dock densamma.
Ingredienser: Kalvschnitzlar, men det går lika bra med fläskdito alt utbankad fläskfile´
Riven blandad ost - parmesan är ett måste
Valfri bas för tomatsås
Ägg, smör, salt & peppar
(klicka för större bilder)
Börja med såsen. För egen del gillar jag när tomatsåsen blir mer som salsa och därför låter jag både större bitar och mer smak av lök, paprika & chili samt vitlök svettas i smör tillsammans. Därpå tillsätts tomatpuré som får fräsa med en stund. Slå på krossade tomater och lite vatten. Puttra, krydda och spetsa ev det hela med en skvätt worcestersås.
Värm upp ugnen till 250grader. Medan såsen puttar steks (och här kommer LCHF-variationen) schnitzlarna in blanco i smör. På båda sidorna. De kryddas med salt & peppar såklart. Och under tiden rivs osten som blandas med ägg - 1 ägg per dl ost ungefär. Lägg det färdigstekta köttet på smörpapper i långpanna (eller en ungsfast form såklart). Häll över stekflottet (många goda smaker går annars förlorade - förutom fettet) i ostsmeten och klicka densamma över köttet som på bilden. Gratinera och använd ev grillfunktionen den sista minuten.
Till de som behöver hålla vikt eller rent av aldrig nånsin behöver tänka på vikt kan vitt ris serveras (ris+tomat+ost=underbart gott tillsammans!). Vi LCHF-tänkare käkar två Piccataschnitzlar med sås istället - och skäms inte det minsta. Smaklig spis!
