Fiskunge
Den lille av "mina" gossar var min kökshjälp idag. Han är nio, snart tio år. Båda barnen hör till de som tror att fisk - är något man så att säga tillverkar. Eller, att alla fiskar är födda med orangefärgad rivebrödsskorpa på.
Idag stod färsk lax på matsedeln. Den skars i fjärilskotletter och stektes i rikligt med smör. Inga brödsmulor, bara salt och vitpeppar.
Under tiden rörde lillebror med mig som handläggare ihop den ljuvligaste sås. Creme fraiche, Meze och majonäs rördes slätt. Därpå spetsade vi med riven pepparrot och ett par riktiga klunkar skaldjursfond förutom att det hela kryddades med finhackad dill, salt & peppar.
Storebror dukade ordinärt, men ändå trivsamt med tända ljus. Vi satte oss till bords och som alltid blev lillebror erbjuden en ganska liten potatis, men uppmanades att äta den allra sist, om han nu var tvungen att äta plugg alls (ofta lämnar han den).
Som han åt !
Först en duktigt portion fisk och sås.
Sen en jätteportion (nåja, förhållandevis i alla fall) till.
Inte en smula spilldes.
Och inte ett ljud sa han under tiden. Men när han var färdigäten rätade han på ryggen, la ifrån sig besticken och tittade mig djuuupt i ögonen och sa:
- Airam, det här var super super super gott! Det bästa jag har ätit nångång faktiskt.
Det kändes nästan religiöst.
Ungen är redan en sann LCHF-hängiven.
Idag stod färsk lax på matsedeln. Den skars i fjärilskotletter och stektes i rikligt med smör. Inga brödsmulor, bara salt och vitpeppar.
Under tiden rörde lillebror med mig som handläggare ihop den ljuvligaste sås. Creme fraiche, Meze och majonäs rördes slätt. Därpå spetsade vi med riven pepparrot och ett par riktiga klunkar skaldjursfond förutom att det hela kryddades med finhackad dill, salt & peppar.
Storebror dukade ordinärt, men ändå trivsamt med tända ljus. Vi satte oss till bords och som alltid blev lillebror erbjuden en ganska liten potatis, men uppmanades att äta den allra sist, om han nu var tvungen att äta plugg alls (ofta lämnar han den).
Som han åt !
Först en duktigt portion fisk och sås.
Sen en jätteportion (nåja, förhållandevis i alla fall) till.
Inte en smula spilldes.
Och inte ett ljud sa han under tiden. Men när han var färdigäten rätade han på ryggen, la ifrån sig besticken och tittade mig djuuupt i ögonen och sa:
- Airam, det här var super super super gott! Det bästa jag har ätit nångång faktiskt.
Det kändes nästan religiöst.
Ungen är redan en sann LCHF-hängiven.
Kommentarer
Postat av: Sanna
Ok, jag är urusel på matlagning. Hur gjorde du den där såsen? Låter smaskigt!
Postat av: Airam
Sanna - Vet inte om Du menar vilka mått som användes? Jag uppmuntrar att Du snor ihop på en höft. Och upprepar här vad såsen innehöll: Creme fraiche, Meze och majonäs rördes slätt. Därpå spetsade vi med riven pepparrot och ett par riktiga klunkar skaldjursfond förutom att det hela kryddades med finhackad dill, salt & peppar. Kan tänka mig att grunden CF och Meze var på 2½dl. Majonäs ett par msk, pepparrot 1msk och fond 2-3msk. Prova Dig fram och lycka till!
Trackback
